Och så blev det ännu en ö
Kategori: Allmänt
I lördags valde vi att byta by från Brinchang till Tanah Rata, den är något större med fler restaurang alternativ. Vi hamnade på ett litet hostel som bara var en trappa mellan två butiker. Ett okej rum för en natt. Sedan tog vi en taxi till ett ställe som heter Cameron Bharat Tea Plantations. Jag visste att det skulle vara stora ytor, men alltså detta!! Utsikten var helt fantastisk, gröna kullar i oändlighet som skiftar i olika nyanser. WOW! Vi gick runt där ett bra tag, vi slapp regnet så det blev lite varmt i tjocktröja. Efter några timmar gick vi till cafét, tog en fika och drack te. Man har ju ätit till sämre vyer. De hade en liten butik där de sålde sitt te så vi tänkte att det kunde vara kul att köpa med sig. Jag frågade en kille som jobbade där om teet var ekologiskt. Nej sa han glatt och skakade på huvudet med ett stort leende. Som att det skulle vara positivt. Så det blev inget te, också för att det inte var några fina förpackningar. På eftermiddagen tog vi oss en promenad och sen bokade vi en bussbiljett härifrån dagen efter. Sen fick vi äntligen äta en ordentlig middag, indiskt blev det.
Igår kom minibussen som skulle ta oss till Perhentian och hämtade upp oss på morgonen. Det var den skumpigaste bilturen jag varit med om. Först lång kurvig väg och sen blev vi nog några centimeter kortare eftersom vi satt och hoppade i våra säten. Sista timmen mötte vi en likadan buss där förarna kände varandra, så då blev det streetrace. Då var jag på riktigt rädd att jag skulle dö, för han gjorde några riktiga idiotiska omkörningar för att komma om den andra. Vi var glad när vi stannade oskadda. Efter det fick vi hoppa på en båt för att ta oss ut till öarna. Det var en liten motorbåt så det gick snabbt, och trots att det var ganska lugn sjö guppade det rejält. Så efter en hel dag med illamående turer var vi på eftermiddagen äntligen framme. Det är en väldigt liten ö, och med vatten så klart och blått att det ser overkligt ut. Vi fick gå runt ett tag och leta boende innan vi hittade nåt. Det är rätt många sjaskiga ställen här men priserna är ändå rätt höga. Vi valde en bungalow som såg hyfsad ut, men det är ändå stora springor i golvet, myggnätet är lagat med tejp på 20 ställen och det regnar in. Inget fel på det men ändå ganska dyrt med tanke på standarden. Så nu känner vi oss som riktiga backpackers! Sen gick vi ner på stranden, åt lunch och badade. Här stänger de nämligen av strömmen mellan 12 och 18.30 så då är det ingen ide att vara vid bungalowen. De har ganska billig mat här också, så det är ett plus. Till middag provade vi på malaysiskt, typ nudlar och kyckling, gott!
I morse när jag vaknat fick jag reda på att jag blivit faster till en liten flicka!!! Dagen hade verkligen inte kunnat börja bättre. Så nu längtar jag hem. Överlag börjar vi båda faktiskt känna oss rätt färdiga med den här resan, så vi tror vi far hem om ca två veckor. När vi skulle gå till frukosten såg vi en varan från balkongen, en rätt stor en! Den verkar ha sitt bo under vår hydda, så vi har vår egen typ av hustomte här. Nu ska vi gå och lägga oss vid stranden, där blir vi nog hela dagen.






Morfar säger:
Grattis faster! Men vad fint ni bor med husdjur och allt. Naturen är ju super, grönt och fint. Ha det fortsatt gott.